13.10.2021

Maailma avautuu meriseikkailuille – Världen öppnar sig för äventyr till sjöss

Merituuli Tapola on harrastanut purjehdusta koko ikänsä. Tänä syksynä hän kävi ensimmäisen kerran elämässään ulkomailla charter-purjehduksella.

Mistä sait ajatuksen lähteä Välimerelle purjehtimaan?

– Kävin kesäkuussa saaristopäällikkökurssin AaltoSail -nimisessä purjehduskoulussa. Kurssin suoritettuani sain mainossähköpostin Välimeren purjehduksesta. Lähipiirini pienen yllytyksen jälkeen päätin tarttua mahdollisuuteen ja lähdin Kroatiaan purjehtimaan. Aiempaa kokemusta vastaavista matkoista minulla ei ole. Juuri nyt sattui olemaan sen verran aikaa ja säästöjä, että reissu oli mahdollinen, kun rokotuksetkin olivat jo kunnossa.

Miten varustauduit matkaan?

– Mukaan suositeltiin ottamaan omat pelastusliivit ja muut purjehdukseen sekä aurinkoiseen elämään sopivat vaatteet ja tietenkin valkopohjaiset kengät. Veneen puolesta tulivat pyyhkeet ja liinavaatteet.

Millaiset olivat ensitunnelmasi paikan päällä?

– Ensin piti ihastella venettä. En ole aiemmin ollut 56-jalkaisessa purressa. Tunsin suurta kiitollisuutta ja nöyryyttä. Tuntui erityiseltä saada pitkän korona-ajan jälkeen mahdollisuus irtiottoon. Sen jälkeen alkoi tutustuminen muuhun miehistöön. Oli todella mukavaa tavata tulevat matkakumppanit.

Mikä oli roolisi veneellä?

– Mukana miehistössä oli neljä ihmistä suorittamassa saaristopäällikkökurssia, joten annoin enimmät ruorivastuut heille ja yritin olla neuvomatta tai sekaantumatta liikaa. Autoin toki kaikessa seilaukseen liittyvässä muutoin ja koetin olla aina siellä missä apua tarvittiin: ruorissa silloin, kun muut keskittyivät navigoimiseen tai esimerkiksi keittiöhommissa.

Mikä oli mieleenpainuvinta matkassa?

– Seilausporukka oli yli kaiken! Maisemat olivat mahtavia ja purjehdus upeaa. Yllätyin kovasti, kuinka mukavaa oli jakaa tämä kokemus tuntemattomien ihmisten kanssa.

Entä mikä oli haastavinta?

– Antoisin asia oli myös haastavin, eli olla viikko tuntemattomien ihmisten kanssa 16 metrin säteellä koko ajan. Vaatii jonkin verran joustavuutta kaikilta, että jokainen saisi toteuttaa mielihalujaan ja olla omia itsejään. Täytyy myös sanoa, että satamien palvelut eivät olleet kotimaisella tasolla. Mutta kokonaisuutta ajatellen pienet haasteet ovat tärkeä osa kunnon seikkailua.

Vinkkisi ja suositukset charterpurjehdusreissua harkitseville?

– Suosittelen charterseilausta kaikille purjehduksesta ja Välimeren maisemista kiinnostuneille. Tarvitaan hieman sosiaalista joustavuutta ja kykyä tulla toimeen pienessä tilassa muiden ihmisten kanssa. Kannattaa rohkeasti suunnata seikkailuun. Saa ihania muistoja ja matkalla myös oppii paljon.

 

Kuva: Merituuli Tapola, Artikkelin pääkuva: Laura Koskinen

 

Världen öppnar sig för äventyr till sjöss 

Merituuli Tapola har seglat hela sitt liv, Den här hösten deltog hon första gången i en chartersegling utomlands.

Var fick du idén att segla på Medelhavet?

– I juni deltog jag i en skärgårdsbefälhavarkurs, som anordnades av seglingsskolan  AaltoSail. Efter att ha klarat av kursen fick jag reklampost om segling på Medelhavet. Min närmaste krets uppmuntrade mig och jag beslöt att ta vara på tillfället och åka till Kroatien för att segla. Tidigare erfarenhet av liknande resor hade jag inte. Nu råkade jag ha tillräckligt med både tid och besparingar och då också vaccineringarna var i skick var det möjligt för mig att resa.

Hur förberedde du dig för resan?

– Man rekommenderade mig att ta med egen flytväst och kläder – naturligvis också skor med ljusa sulor – lämpliga för liv och segling i soliga förhållanden. På båten fanns handdukar och sängkläder.

Hur kändes det då du kom fram?

– Först måste jag beundra båten. Jag har aldrig tidigare varit ombord på en 56 fots båt. Jag kände stor tacksamhet och ödmjukhet. Speciellt efter den långa koronaisoleringen var det fint att komma loss. Sen gällde det att bekanta sig med den övriga besättningen.  Det var verkligt trevligt att träffa de kommande resekamraterna.

Vilken var din roll ombord?

– Med på båten var fyra personer, som höll på att avlägga skärgårdsbefälhavarkursen. Jag lät dem styra största delen av tiden och försökte låta bli att blanda mig i eller ge goda råd. Jag hjälpte nog i allt som rörde seglingen och försökte vara med där det behövdes hjälp: till rors då de övriga koncentrerade sig på navigationen eller till exempel i kabyssen.

Vilket blev det bästa minnet av seglatsen?

– Seglingsgänget före allt annat! Landskapet var storartat och seglingen fin. Jag blev också överraskad av hur lätt det var att dela den här erfarenheten med okända människor.

Och vilken var den största utmaningen?

– Den mest givande omständigheten var också den mest utmanande: Att leva en vecka med okända människor,  hela tiden inom en 16 meters radie. Det krävdes en viss flexibilitet av var och en, så att alla fick förverkliga det som var viktigt för dem och samtidigt vara sig själv. Man måste nog också säga, att servicen i de olika hamnarna inte var på samma nivå som i Finland. Men små utmaningar är ju en viktig del av ett ordentligt äventyr.

Dina tips för dem, som planerar en seglingscharterresa?

– Jag rekommenderar en chartersegling för alla, som är intresserade av segling och av Medelhavet. Det behövs en viss social anpassningsförmåga och man måste klara av att umgås med andra människor inom ett litet område. Det är nog värt att modigt ge sig in på äventyret. Man får fina minnen och lär sig också mycket.