20.01.2022

Näin pidennät purjeen elinkaarta

Pitämällä huolta purjeistasi säästät paitsi luontoa, myös lompakkoa.

Purjeiden käyttöikään vaikuttavat paitsi sen valmistukseen käytetyt materiaalit, myös muun muassa auringon UV-säteily, kulutus ja huolenpito. Mikko Brummer WB-Sailsilta kertoo, miten purjeen elinikää voi pidentää ja millaisia havereita voi paikata myös itse.

– Purjeen ikään vaikuttaa moni asia: materiaalit, leikkaus, työn laatu ja veneen koko. Eniten vanhenemiseen vaikuttavat auringon säteily, joka haurastaa kangasta, sekä lepattaminen, joka yleensä päättyy repeämiseen, Brummer sanoo.

– Suojaa purje aina auringolta, kun se ei ole käytössä, äläkä anna purjeen koskaan lepattaa minuuttia pidempään! Käytä snörppinaruja ja jalusta purje aina oikein.

Langalla ja kankaalla on väliä

Kudotusta Dacron-kankaasta leikattu purje kestää oikein käytettynä Suomen olosuhteissa pitkälle toistakymmentä vuotta, joskus kolmannelle kymmenelle. Säteittäinen radiaalileikkaus kestää pidempään kuin edullisempi vaakaleikkaus, koska radiaalileikkauksessa saumat ovat pääasiallisten kuormien suuntaiset.
Myös ompelulangan paksuus ja laatu vaikuttavat purjeen elinikään. Halvemmissa tuotantopurjeissa käytetään puuvillasekoitteista ompelulankaa, joka kestää huonommin auringon UV-säteilyä. Myös polyesterilangoissa on laatueroja.

– Laminaattipurjeet ovat oma lukunsa: niiden käyttöikä on usein alle puolet perinteisten Dacron-purjeiden iästä. Laminaattipurje vanhenee myös kutistumisen kautta, sillä ohuesta laminaatista tehdyt kilpapurjeet voivat kutistua jopa prosentin kesässä, Brummer kertoo.

– Cruising-käyttöön tarkoitetut laminaattipurjeet on tavallisesti päällystetty yhdeltä puolelta tai molemmin puolin niin sanotulla taffeta-kankaalla. Taffeta on hyvin ohut, perinteisesti kudottu kangaskerros, joka suojaa laminaattipurjeen kuituja. Kilpapurjeissa on usein päällimmäisenä hankaukselle arka filmi, jotta purje pysyy keveänä. Kun filmi tai taffeta kuluu puhki, laminaatin sisältä paljastuva kuitu katkeaa päivissä ja purje voi revetä. Sen vuoksi veneessä on oltava mukana purjeteippiä, jolla pintakerroksen reiät voi peittää ennen kuin sisäinen kuiturakenne pettää.

Laminaattipurjeen käyttöikä on yleensä alle 10 vuotta, ja kilpapurjeen usein vain kahdesta kolmeen vuotta.

UV-suojan vaihdolla lisävuosia

UV-suojan uusiminen on purjeen elinkaaren suurin yksittäinen remontti. Rullagenuan tai fokan elinkaaren aikana UV-suoja kannattaa uusia ainakin kerran.

– UV-suoja uhrautuu varsinaisen purjeen edestä. Vaihto-operaatio on melko suuri, sillä samalla uusitaan tavallisesti snörppikotelot ja -narut sekä kulmarenkaiden hihnat. Kustannus on noin 500 eurosta ylöspäin, riippuen purjeen koosta. Kun uudet rullagenuat maksavat 2000-3000 euroa, uusinta kannattaa varmasti tehdä, Brummer vinkkaa.

Vaihtoon menevän UV-suojan tunnistaa helpolla testillä: jos suojaan on tullut repeämä ja sitä pystyy edelleen repimään helposti sormin vetämällä, UV-suoja on tullut tiensä päähän. Sitä voi väliaikaisesti paikata purjeteipillä, mutta se on tekohengitystä. Aurinko on haperoittanut kankaan, eikä se kestä enään hankausta tai lepattamista. Älä milloinkaan säilytä purjetta rullattuna päivää pidempään, jollei siinä ole UV-suojaa.

Kaatopaikalle vai uusiokäyttöön?

Purjekankaiset laukut ja lompakot ovat monelle tuttuja, ja vanhoja purjeista valmistetaan jonkin verran myös aurinko- tai sadesuojia kesämökeille. Rakkaille purjeille voi kysyä purjeneulomosta lisäaikaa uuden tuotteen muodossa, mutta joskus purjeet ovat liian kuluneita.

– Useimmiten vaihtoon tulevat purjeet ovat niin huonokuntoisia, ettei niistä kannata tehdä aurinko- tai sadesuojia, koska ne eivät kestäisi pitkään. Vanhojen purjeiden kierrättäminen on vaikeaa. Aiemmin kierrätimme osan Globe Hopen kautta, mutta tuotteille ei ole ollut enää kysyntää, Brummer pohtii.
Vanhojen purjeiden loppusijoituspaikka on sorttiaseman sekäjäte-lava. Purjekankaan materiaali eli polyesteri kuuluu energiajätteeseen ja se poltetaan voimaloissa lämmöksi.

Lue lisää 9.2. ilmestyvästä Nautic-lehdestä, josta löytyy vinkit purjeen korjaussarjaan.

 

Pieniä purjeen korjauksia voi tehdä itse, mutta suuret kannattaa teettää purjeneulomossa.

**

Så här ökar du livslängden på seglet

Genom att sköta om dina segel sparar du inte bara naturen utan också din plånbok.

Det är många faktorer, som inverkar på seglens livslängd: materialet de är gjorda av, solens UV-strålning, slitaget och skötseln. Mikko Brummer från WB-Sails förklarar hur man kan förlänga seglets livstid och vilka skador man också kan reparera själv.

– Seglets livslängd påverkas av många faktorer: materialet, skärningen, kvaliteten på arbetet och storleken på båten. Solens strålning är den viktigaste faktorn, den gör duken skör. Om man i onödan låter seglet leva slutar det i allmänhet med att det rivs, säger Brummer.

– Skydda alltid seglet för solen, då det inte används och låt det aldrig leva mera än en minut. Använd snörplinor och skota alltid seglet rätt.

Tråden och duken har betydelse

Rätt använt håller ett segel sytt av vävd Dacron-duk i våra förhållanden upp till tjugo, till och med trettio år. Ett radialskuret segel håller längre än ett med sömmarna vågräta eftersom sömmarna i det radialskurna seglet i huvusak följer de största krafternas riktning.

Också sytrådens kvalitet och dimension inverkar på seglets livslängd. I billiga serieproducerade segel används en bomullsbaserad sytråd, som är känslig för solens UV- strålning. Men det finns kvalitetsskillnader också mellan olika polyestertrådar.

– Laminatsegel är ett eget kapitel: Deras livslängd är ofta mindre än hälften av motsvarande för ett traditionellt dacronsegel. Laminatsegel föråldras också genom att de krymper, tävlingssegel gjorda av tunt laminat kan krympa upp till en procent under en sommar, säger Brummer.

– Laminatsegel gjorda för cruisingbruk är i allmänhet belagda med ett skikt av så kallad taffetaduk på ena eller båda sidorna. Taffeta är en ytterst tunn, traditionellt vävd duk, som skyddar laminatseglets fibrer. På ett tävlingssegel är det yttersta skiktet ofta en slitagekänslig film, då man vill undvika onödig vikt. Om filmen eller taffeta-duken skadas kommer fibrerna i laminatet fram. De bryts av ytterst snabbt och seglet kan då rivas sönder. Därför ska man ha segeltejp med i båten, så att man kan reparera skador i ytskiktet innan den inre fiberstrukturen tar skada.

Livslängden för ett laminatsegel är i allmänhet under 10 år, för ett tävlingssegel är den ofta bara två  eller tre år.

Förlängd livslängd genom byte av UV-skydd

Bytet av UV-skyddet på rullgenuan eller -focken är den största enskilda underhållsåtgärden och lönar sig att göra åtminstone en gång under seglets livstid.

– UV- skyddet offrar sig till förmån för seglet. Bytesoperationen är rätt omfattande för samtidigt byter man oftast snörpfickan och -linan, dessutom remmarna som håller fast kausarna i seglets horn. Kostnaden är minst 500€ och beror av seglets storlek. Men då en ny rullgenua kostar 2000- 3000 euro så lönar det sig nog att göra den här reparationen.

Ett enkelt test visar att UV-skyddet ska bytas: Om skyddet har fått en reva, som man lätt kan förstora genom att dra med fingret, är skyddet moget att förnyas. Det kan tillfälligt repareras med segeltejp, men då är det fråga om konstgjord andning. Solen har gjort duken skör och den tål inte längre att skava eller fladdra. Förvara aldrig ett segel på rulle längre än en dag, om det inte har UV- skydd.

Avfall eller återvinning?

Väskor och plånböcker av segelduk är bekanta för många och av gamla segel tillverkas också sol- och regnskydd för sommarstugan.  Segelmakaren kan ge dig tips om hur de gamla kära seglen kan få ett nytt liv, men ibland har de helt enkelt tagit slut.

– Oftast är de segel, som kommer i inbyte i så dåligt skick, att det inte lönar sig att göra sol- eller regnskydd av dem, de skulle inte hålla mera än några år. Att återanvända gamla segel är svårt. Tidigare gick en del av de gamla seglen till Globe Hope, men det finns inte längre efterfrågan för de produkter de gjorde, funderar Brummer.

Slutplaceringen för gamla segel är kärlet för osorterat avfall. Materialet till segelduken, dvs polyestern, är energiavfall och bränns i kraftverken för att ge värme.

Läs mera: I tidningen Nautic som utkommer den 9.2 kan du kan hitta tips för ett segelreparationskit.

Kuvat/bilder: WB-Sails

Tags: